Skip to content

1,5% ÄR INTE
EN JUSTERING.
DET ÄR ETT SVEK.

1,5% ÄR INTE EN JUSTERING. DET ÄR ETT SVEK.

Det tar en sekund. En bilolycka. Ett dyk som blir fel. En stroke. Från en dag till nästa kan vem som helst bli beroende av personliga assistans – livlinan som regeringen nu återigen väljer att underfinansiera. Assistansersättningen för 2026 är fastställd till 347,70 kronor per timme, efter en uppräkning på 1,5 procent. Samtidigt har lönerna ökat med 3,4 procent under 2025 och ökar ytterligare cirka 3,0 procent under 2026. Det är inte ett misstag. Det är ett medvetet löftessvek mot en grupp som sällan syns. Det saknar motstycke i modern välfärdspolitik.

Bakom siffrorna finns människor. I augusti levde 13 428 personer med personlig assistans – barn, vuxna och familjer som försöker få vardagen att fungera.

 

När ersättningen ökar mindre än lönerna blir varje timme underfinansierad. Det gör det omöjligt att rekrytera och behålla assistenter och riskerar leda till att assistansbeslut helt enkelt inte kan bemannas.

De lovade indexuppräkning, men levererade nedskärning.

Under vintern 2025 lovade regeringen både en uppräkning av assistansersättningen och att införa en indexreglering för att skapa långsiktig förutsägbarhet i branschen. I riksdagens frågestund den 27 februari 2025 försäkrade Camilla Waltersson Grönvall att arbetet löper enligt tidsplanen.

Nu är utfallet ett annat. Assistansersättningen för 2026 är fastställd till 347,70 kronor per timme, en ökning med endast 1,5 procent. Det är långt under kostnadsutvecklingen och innebär i praktiken en fortsatt urholkning av ersättningen. Det är ett löftesbrott och ännu ett steg bort från den frihetsreform som LSS en gång var tänkt att vara.

Branschen, assistansanvändare och anhöriga väntar fortfarande på besked. När kommer den utlovade indexregleringen på plats. Och när tänker regeringen presentera en långsiktig lösning som säkrar att ersättningen följer verkliga kostnader och ger stabila villkor för personlig assistans framåt.

Fotograf: Kalle Ljungberg / ’Ohana

För den som, efter en bilolycka, ett felbedömt dyk eller en stroke, behöver hjälp att äta, klä sig, komma i väg till skola eller jobb är detta inte effektivisering. Det är förlorad frihet, förlorad trygghet och ett Sverige som vänder bort blicken från dem som har minst marginaler.

Vi kräver tre saker:

Håll löftet om indexering och koppla den till lönekostnadsutvecklingen. Index utan koppling till löner är bara ett ord.

Återställ värdet med en engångshöjning som tar igen eftersläpningen – innan fler assistenter lämnar och fler familjer kraschar i glappet mellan schema och verklighet.

Öppenhet och automatik: redovisa årligen gapet mellan schablon, löner och faktiska kostnader.

Skriv under för rimliga villkor!

Nu är det viktigare än någonsin att samlas och göra vår röst hörd!

Rimliga Villkor

Att arbeta som personlig assistent är livsviktigt, ansvarsfullt och krävande. Det ställer stora krav på yrkesskicklighet, integritet och lyhördhet. Vi behöver kontinuerlig fortbildning, arbetsledning – och löner som stiger i takt med övriga samhället. Annars blir personlig assistent ett yrke som färre söker sig till och som färre väljer att stanna kvar i. Och utan kvalificerade assistenter kommer vi inte kunna erbjuda assistans av god kvalitet. För att öka attraktiviteten i vårt yrke, både när det gäller lön, utvecklingsmöjligheter och övriga arbetsvillkor. Krävs det att assistansersättningen indexregleras.

Vi är drygt 13 000 personer i Sverige med så omfattande funktionsnedsättning att vi har rätt till statlig assistansersättning. Den är nödvändig för att våra liv ska fungera. Men att ständigt ha en annan människa precis intill är inte alltid lätt. Det blir en väldigt speciell relation, som ställer stora krav på både assistenter och oss som assistansberättigade. En fungerande assistans måste utvecklas i samspel och samförstånd, och det tar tid. Därför är kontinuitet avgörande. Att kunna erbjuda våra assistenter rimliga villkor är en förutsättning för varaktiga anställningar – och personlig assistans av god kvalitet.

De flesta som beviljas personlig assistans anlitar en assistansanordnare för att planera och leda arbetet. Den enda intäkt anordnaren har är den assistansersättning som staten betalar per utförd assistanstimme. Eftersom ersättningen inte på många år har motsvarat löne- och kostnadsökningen, går idag mer än 90 procent till att betala assistentens lön. För resten – arbetsledning, administration, kompetensutveckling och kvalitetsarbete – finns inget kvar längre! Därför behöver vi indexreglera assistansersättningen, så att den följer löne- och kostnadsutvecklingen i samhället. Bara då kan vi driva en långsiktigt stabil verksamhet, rekrytera kvalificerade assistenter och erbjuda en personlig assistans av god kvalitet.

Klicka för att höra organisationerna argumentera för rimliga villkor:

Vanliga frågor och viktiga fakta om personlig assistans.

Det florerar en mängd myter och missförstånd kring den personliga assistansen. Inte minst i den mediala debatten som gärna fokuserar på det negativa. Det skadar och skakar oss alla. 

"Förväntar mig en indexeringsmodell från regeringen innan riksdagsvalet"

Trots att schablonbeloppet bara höjdes med 1,5 procent är Sverigedemokraterna fortfarande en drivande kraft i assistansfrågan, menar Mona Olin, ledamot i socialutskottet. Att SD inte längre lägger kommittémotioner om stärkt assistans betyder inte att partiet släppt frågan, säger hon.
– Sverigedemokraterna… Läs mer: Assistanskoll

Vi i KD vill införa en indexering av assistansersättningen så snart det går

Vi kristdemokrater vill ha en rimlig och förutsägbar nivå på ersättning för assistans och har varit tydliga med att en indexering ska införas, skriver Dan Hovskär. För oss kristdemokrater är det viktigt att personer med funktionsnedsättning kan levaLäs mer: NWT

Dan Hovskär (KD) trycker på för assistansindex i vårbudget 2026

Många hoppas fortfarande att assistansersättningen ska kunna räknas upp med ett index 2026.
Vårändringsbudgeten i april är ”nästa fönster att jobba med”, säger Dan Hovskär (KD). Branschföretag: Regeringens sista chans I början av november uppmanade Vårdföretagarna regeringen att ta fram en långsiktigt hållbar indexering till vårändrings… Läs mer: Heja Olika

Ministerns besked: Ingen tidplan för indexering av assistansersättning

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) kunde inte ge någon tidplan för indexering av assistansersättningen, när hon idag (18 november) frågades ut av riksdagens socialutskott.

– Det är anmärkningsvärt, säger Christofer Bergenblock (C). Jag misstänker att regeringen helt enkelt vill putta… Läs mer: Heja olika

CWG-small

Fotograf: Axel Adolfsson

LSS håller på att raseras – och regeringen ser på

Nadja Awad (V): Vi vill återupprätta LSS som rättighetslag. DEBATT. Hon heter Emilia. Hon är 23 år och har ett livslångt vårdbehov. Lagen lovar LSS-bostad inom tre månader, ändå har hon väntat i tre år. År av oro, ärenden som läggs på is och förälder som tvingas bli vårdare utan ork och kraft. Det är inte ett undantag; det är Sveriges nya normal… Läs mer: Aftonbladet

”Om timbeloppet alltid höjs 1,5 % får personliga assistenter aldrig samma förutsättningar för goda arbetsvillkor som övriga arbetsmarknaden. Förutom möjligheten till löneutveckling påverkas allt annat som kostar pengar, tex kompetensutveckling.”
Lia Scheding, ombudsman Kommunal
”Hur låga ingångslöner tycker regeringen att personliga assistenter ska ha? Eller ska vi avskaffa administrationen? Eller sluta att stötta våra anställda med handledning och utbildningen de behöver för att utvecklas och göra ett bra jobb?”
Cecilia Blanck, verksamhetschef JAG
”Regeringen skickar dubbla signaler. De vill stärka rätten till personlig assistans – men skapar inga förutsättningar för att satsningen ska kunna bli bra.”
Sophie Karlsson, ordförande IfA
”Vi tillsammans – assistansberättigade, assistenter och assistansanordnare – måste få regeringen att förstå! För att kunna få och ge personlig assistans av god kvalitet måste vi ha ekonomiska förutsättningar också.”
Henrik Petrén, branschansvarig Fremia
”Assistenternas arbetsvillkor behöver förbättras. Och regeringen behöver se till att det finns förutsättningar för arbetsgivarna att ge sina assistenter kompetensutveckling, stöd och goda villkor.”
Lars Lööw, statlig utredare