Gör om, gör rätt – indexreglera assistansersättningen!

För oss som lever med omfattande funktionsnedsättning betyder den personliga assistansen allt. Möjlighet att delta, bidra och att leva ett självbestämt liv. En mänsklig rättighet som assistansen tillgodoser på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt.

Ändå har villkoren för personlig assistans urholkats. I mer än ett decennium har assistansersättningen halkat efter löner och andra kostnader. Och varje år slåss vi för att få en rimlig uppräkning – det måste få ett slut. Det är orimligt att den statliga ersättningen för personlig assistans inte följer kostnadsutvecklingen.

Regeringen, det är dags att utreda en långsiktigt hållbar ekonomi även för oss – en indexreglering av assistansersättningen.

Därför står vi enade – assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare. Tillsammans för rimligt villkor!

Klicka för att höra organisationerna argumentera för rimliga villkor:

Rimliga Villkor

Att arbeta som personlig assistent är livsviktigt, ansvarsfullt och krävande. Det ställer stora krav på yrkesskicklighet, integritet och lyhördhet. Vi behöver kontinuerlig fortbildning, arbetsledning – och löner som stiger i takt med övriga samhället. Annars blir personlig assistent ett yrke som färre söker sig till och som färre väljer att stanna kvar i. Och utan kvalificerade assistenter kommer vi inte kunna erbjuda assistans av god kvalitet. För att öka attraktiviteten i vårt yrke, både när det gäller lön, utvecklingsmöjligheter och övriga arbetsvillkor. Krävs det att assistansersättningen indexregleras.

Vi är drygt 13 000 personer i Sverige med så omfattande funktionsnedsättning att vi har rätt till statlig assistansersättning. Den är nödvändig för att våra liv ska fungera. Men att ständigt ha en annan människa precis intill är inte alltid lätt. Det blir en väldigt speciell relation, som ställer stora krav på både assistenter och oss som assistansberättigade. En fungerande assistans måste utvecklas i samspel och samförstånd, och det tar tid. Därför är kontinuitet avgörande. Att kunna erbjuda våra assistenter rimliga villkor är en förutsättning för varaktiga anställningar – och personlig assistans av god kvalitet.

De flesta som beviljas personlig assistans anlitar en assistansanordnare för att planera och leda arbetet. Den enda intäkt anordnaren har är den assistansersättning som staten betalar per utförd assistanstimme. Eftersom ersättningen inte på många år har motsvarat löne- och kostnadsökningen, går idag mer än 90 procent till att betala assistentens lön. För resten – arbetsledning, administration, kompetensutveckling och kvalitetsarbete – finns inget kvar längre! Därför behöver vi indexreglera assistansersättningen, så att den följer löne- och kostnadsutvecklingen i samhället. Bara då kan vi driva en långsiktigt stabil verksamhet, rekrytera kvalificerade assistenter och erbjuda en personlig assistans av god kvalitet.

Vanliga frågor och viktiga fakta om personlig assistans.

Det florerar en mängd myter och missförstånd kring den personliga assistansen. Inte minst i den mediala debatten som gärna fokuserar på det negativa. Det skadar och skakar oss alla. 

“Innan assistansen var livet något som alla andra hade.”

Otillräcklig uppräkning av assistansersättningen men positivt att den ska indexregleras.

Regeringen meddelar att höjningen av assistansersättningen för 2025 blir 3 procent. Det är en förbättring jämfört med de senaste åren – men kompenserar inte för den urholkning som har pågått i mer än ett decennium.

Glädjande är dock att man nu lovar att indexreglera även den statliga assistansersättningen i framtiden. Idag måste vi slåss för en höjning av ersättningen – varje år. Det är orimligt.

Sverige har idag ett större budgetutrymme än på länge. Det borde märkas i ett stopp för nedmonteringen av den personliga assistansen och en ersättning på rimlig nivå. Dagens situation med en kraftigt underfinansierad rätt till personlig assistans drabbar alla människor som är beroende av stöd i sitt dagliga liv. Det blir allt svårare att rekrytera och behålla duktiga personliga assistenter. Och det blir allt svårare för assistansanordnarna att erbjuda kvalitativ personlig assistans.

Assistansersättningen har succesivt urholkats under mer än ett decennium. Lagen säger att assistansersättningen ska bestämmas med ledning av de uppskattade kostnaderna för att få assistans. Men bara löneökningarna enligt kollektivavtalen uppgår till 7,4 procent under 2024 och 2025 samtidigt som assistansersättningen under samma period bara räknas upp med 5,5 procent.

Trygga den personliga assistansen med indexreglerad ersättning 

Inom den personliga assistansen används mer än 90 procent av ersättningen till lönekostnader. Det enda rimliga är förstås att assistansersättningen följer med löneökningarna och övriga kostnadsökningar och indexregleras, på samma sätt som inom merparten av kommunal omsorgsverksamhet. Det är ohållbart att Sveriges assistansberättigade varje år ska vara utlämnade till ett godtyckligt budgetbeslut för sin lagstadgade rätt till personlig assistans.

Vi som står bakom kampanjen Rimliga villkor kan därför inte sluta slåss för en rättvis assistansersättning. Alla som har beviljats personlig assistans har rätt till det och våra personliga assistenter förtjänar det. Sveriges fristående anordnare av personlig assistans erbjuder den bästa assistansen – till den lägsta kostnaden. Men det finns en gräns för när det inte längre är möjligt.

I oktober kommer vi åter att träffa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Då kommer vi än en gång berätta för henne vad konsekvenserna av en oförutsägbar politik med godtyckliga höjningar av assistansersättningen blir. Och visa hur många människor som faktiskt bryr sig om den personliga assistansen och har skrivit under för rimliga villkor. Om du inte redan har gjort det, gör det här (länk till namninsamlingen) och visa ditt missnöje.

Vi ger oss inte!

Undertecknad av: 
Fremia, Branschansvarig för Personlig Assistans Henrik Petrén
Svenska Downföreningen, ordförande Tor Hermansson

Riksförbundet JAG, verksamhetsansvarig Cecilia Blank
RBU, förbundsordförande Johan Klinthammar
IfA,  ordförande Sophie Karlsson
Autism Sverige, ordförande Camilla Rosenberg
Neuroförbundet, förbundsordförande Lise Lidbäck
Funktionsrätt Sverige, ordförande Nicklas Mårtensson
GIL, VD Anders Westgerd
DHR, förbundsordförande Åsa Strahlemo
STIL, ordförande Jonas Franksson
FUB, förbundssekreterare Christina Heilborn

Besked om 2025: Assistansersättning
höjs 3 %, föräldraavdrag halveras

Idag kom besked om 2025 års höjning av timschablonen inom personlig assistans. Assistansersättningen höjs med 3 procent. I framtiden kan beloppet indexeras. Läs hela artikeln på hejaolika.se

Annika Wallenskog, SKR – ”Schablonbeloppet bör indexeras och följa ”märket” på arbetsmarknaden”

Schablonbeloppet behöver höjas rejält den 19 september och sedan indexeras, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges Kommuner och regioner. Läs hela artikeln på assistanskoll...

Henrik Petrén – ”Indexreglera assistansersättningen innan det är för sent”

Årets Fremiabarometer visar att 50 % av anordnarna drar ner på fortbildning och 40 % anställer assistenter till lägre ingångslön. Tidpunkten när det inte längre går att bedriva verksamhet kryper närmare, säger Henrik Petrén som kräver åtgärder från regeringen. Läs hela artikeln på assistanskoll...

Henrik Petrén – ”Vi driver frågan framåt”. 

 

Bengt Westerberg – ”Schablonbeloppet måste följa assistenternas löneutveckling”

Bengt Westerberg, ansvarig för den ursprungliga LSS-propositionen och Socialminister när LSS infördes 1994, menar att schablonbeloppet för personlig assistans måste följa löneutvecklingen. Westerberg kritiserar den låga prioriteten som funktionshinderfrågor får i politiken och efterlyser fler politiska förespråkare för personer med funktionsnedsättningar. Läs hela artikeln på assistanskoll...

Johan Klinthammar, ordförande RBU – ”Mycket tyst från regeringen”

Det är positivt att riksdagen igår röstade för åtgärder för uppräkningen av schablonbeloppet, men det är mycket tyst från regeringen, säger RBUs ordförande Johan Klinthammar. Läs hela artikeln på assistanskoll… 

Emelie Kagart, Grant Thornton – ”Vinstnivån i assistansbranschen ligger på cirka tre procent”

Emelie Kagart, ansvarig för branschgruppen vård och omsorg på Grant Thornton, varnar för att assistansanordnarna kommer att hamna i en mycket svår situation om schablonuppräkningen fortsätter att vara låg. Assistentlönerna kommer att pressas ner, och det finns en risk att assistansberättigade väljs bort. Läs hela artikeln på assistanskoll… 

Annika Wallenskog, chefsekonom, SKR – ”En bra och faktabaserad rapport från Grant Thornton”

Annika Wallenskog framhåller att en viktig åtgärd nu är att timbeloppet justeras med ett index som följer löneökningarna på arbetsmarknaden. – Assistansersättningen borde indexeras i enlighet med riktmärkena för löneökningar inom den svenska arbetsmarknaden. Läs hela artikeln på assistanskoll

Ju större behov desto mer kostnadseffektivt

Enligt Cecilia Blanck erbjuder Grant Thorntons rapport övertygande argument mot nedskärningar. Hon vill använda rapporten internationellt. – I många länder pågår avvecklingen av institutioner, men det finns en utbredd uppfattning att personlig assistans är för dyrt. Läs hela artikeln på assistanskoll… 

Att höja ersättningen för personlig assistans gynnar hela samhället

Den statliga assistansersättningen ligger långt efter annan kostnadsutveckling. Ersättningen måste höjas så att människor med svåra funktionsnedsättningar kan delta i samhället skriver Johan Kaarme, chef hälso- och sjukvårdsavdelningen SKR, Antje Dedering, Förbundsdirektör Vårdföretagarna, Petter Skogar, Vd Fremia, Sophie Karlsson, Ordförande Intressegruppen för assistansberättigade (IFA), Cecilia Blanck, Verksamhetschef Riksföreningen JAG och Per Nordenstam, Vd Sobona. Läs hela debattartikeln på SKR…

 
”Om timbeloppet alltid höjs 1,5 % får personliga assistenter aldrig samma förutsättningar för goda arbetsvillkor som övriga arbetsmarknaden. Förutom möjligheten till löneutveckling påverkas allt annat som kostar pengar, tex kompetensutveckling.”
Lia Scheding, ombudsman Kommunal
”Hur låga ingångslöner tycker regeringen att personliga assistenter ska ha? Eller ska vi avskaffa administrationen? Eller sluta att stötta våra anställda med handledning och utbildningen de behöver för att utvecklas och göra ett bra jobb?”
Cecilia Blanck, verksamhetschef JAG
”Regeringen skickar dubbla signaler. De vill stärka rätten till personlig assistans – men skapar inga förutsättningar för att satsningen ska kunna bli bra.”
Sophie Karlsson, ordförande IfA
”Vi tillsammans – assistansberättigade, assistenter och assistansanordnare – måste få regeringen att förstå! För att kunna få och ge personlig assistans av god kvalitet måste vi ha ekonomiska förutsättningar också.”
Henrik Petrén, branschansvarig Fremia
”Assistenternas arbetsvillkor behöver förbättras. Och regeringen behöver se till att det finns förutsättningar för arbetsgivarna att ge sina assistenter kompetensutveckling, stöd och goda villkor.”
Lars Lööw, statlig utredare