Gör om, gör rätt – indexreglera assistansersättningen!
För oss som lever med omfattande funktionsnedsättning betyder den personliga assistansen allt. Möjlighet att delta, bidra och att leva ett självbestämt liv. En mänsklig rättighet som assistansen tillgodoser på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt.
Ändå har villkoren för personlig assistans urholkats. I mer än ett decennium har assistansersättningen halkat efter löner och andra kostnader. Och varje år slåss vi för att få en rimlig uppräkning – det måste få ett slut. Det är orimligt att den statliga ersättningen för personlig assistans inte följer kostnadsutvecklingen.
Regeringen, det är dags att utreda en långsiktigt hållbar ekonomi även för oss – en indexreglering av assistansersättningen.
Därför står vi enade – assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare. Tillsammans för rimligt villkor!
Klicka för att höra organisationerna argumentera för rimliga villkor:
Rimliga Villkor
Att arbeta som personlig assistent är livsviktigt, ansvarsfullt och krävande. Det ställer stora krav på yrkesskicklighet, integritet och lyhördhet. Vi behöver kontinuerlig fortbildning, arbetsledning – och löner som stiger i takt med övriga samhället. Annars blir personlig assistent ett yrke som färre söker sig till och som färre väljer att stanna kvar i. Och utan kvalificerade assistenter kommer vi inte kunna erbjuda assistans av god kvalitet. För att öka attraktiviteten i vårt yrke, både när det gäller lön, utvecklingsmöjligheter och övriga arbetsvillkor. Krävs det att assistansersättningen indexregleras.
Vi är drygt 13 000 personer i Sverige med så omfattande funktionsnedsättning att vi har rätt till statlig assistansersättning. Den är nödvändig för att våra liv ska fungera. Men att ständigt ha en annan människa precis intill är inte alltid lätt. Det blir en väldigt speciell relation, som ställer stora krav på både assistenter och oss som assistansberättigade. En fungerande assistans måste utvecklas i samspel och samförstånd, och det tar tid. Därför är kontinuitet avgörande. Att kunna erbjuda våra assistenter rimliga villkor är en förutsättning för varaktiga anställningar – och personlig assistans av god kvalitet.
De flesta som beviljas personlig assistans anlitar en assistansanordnare för att planera och leda arbetet. Den enda intäkt anordnaren har är den assistansersättning som staten betalar per utförd assistanstimme. Eftersom ersättningen inte på många år har motsvarat löne- och kostnadsökningen, går idag mer än 90 procent till att betala assistentens lön. För resten – arbetsledning, administration, kompetensutveckling och kvalitetsarbete – finns inget kvar längre! Därför behöver vi indexreglera assistansersättningen, så att den följer löne- och kostnadsutvecklingen i samhället. Bara då kan vi driva en långsiktigt stabil verksamhet, rekrytera kvalificerade assistenter och erbjuda en personlig assistans av god kvalitet.
Vanliga frågor och viktiga fakta om personlig assistans.
Det florerar en mängd myter och missförstånd kring den personliga assistansen. Inte minst i den mediala debatten som gärna fokuserar på det negativa. Det skadar och skakar oss alla.
“Innan assistansen var livet något som alla andra hade.”
Henrik Petrén – ”Indexreglera assistansersättningen innan det är för sent”
Årets Fremiabarometer visar att 50 % av anordnarna drar ner på fortbildning och 40 % anställer assistenter till lägre ingångslön. Tidpunkten när det inte längre går att bedriva verksamhet kryper närmare, säger Henrik Petrén som kräver åtgärder från regeringen. Läs hela artikeln på assistanskoll...
Henrik Petrén – ”Vi driver frågan framåt”.
Bengt Westerberg – ”Schablonbeloppet måste följa assistenternas löneutveckling”
Bengt Westerberg, ansvarig för den ursprungliga LSS-propositionen och Socialminister när LSS infördes 1994, menar att schablonbeloppet för personlig assistans måste följa löneutvecklingen. Westerberg kritiserar den låga prioriteten som funktionshinderfrågor får i politiken och efterlyser fler politiska förespråkare för personer med funktionsnedsättningar. Läs hela artikeln på assistanskoll...
Johan Klinthammar, ordförande RBU – ”Mycket tyst från regeringen”
Det är positivt att riksdagen igår röstade för åtgärder för uppräkningen av schablonbeloppet, men det är mycket tyst från regeringen, säger RBUs ordförande Johan Klinthammar. Läs hela artikeln på assistanskoll…
Emelie Kagart, Grant Thornton – ”Vinstnivån i assistansbranschen ligger på cirka tre procent”
Emelie Kagart, ansvarig för branschgruppen vård och omsorg på Grant Thornton, varnar för att assistansanordnarna kommer att hamna i en mycket svår situation om schablonuppräkningen fortsätter att vara låg. Assistentlönerna kommer att pressas ner, och det finns en risk att assistansberättigade väljs bort. Läs hela artikeln på assistanskoll…
Annika Wallenskog, chefsekonom, SKR – ”En bra och faktabaserad rapport från Grant Thornton”
Annika Wallenskog framhåller att en viktig åtgärd nu är att timbeloppet justeras med ett index som följer löneökningarna på arbetsmarknaden. – Assistansersättningen borde indexeras i enlighet med riktmärkena för löneökningar inom den svenska arbetsmarknaden. Läs hela artikeln på assistanskoll…
Ju större behov desto mer kostnadseffektivt
Enligt Cecilia Blanck erbjuder Grant Thorntons rapport övertygande argument mot nedskärningar. Hon vill använda rapporten internationellt. – I många länder pågår avvecklingen av institutioner, men det finns en utbredd uppfattning att personlig assistans är för dyrt. Läs hela artikeln på assistanskoll…
Att höja ersättningen för personlig assistans gynnar hela samhället
Den statliga assistansersättningen ligger långt efter annan kostnadsutveckling. Ersättningen måste höjas så att människor med svåra funktionsnedsättningar kan delta i samhället skriver Johan Kaarme, chef hälso- och sjukvårdsavdelningen SKR, Antje Dedering, Förbundsdirektör Vårdföretagarna, Petter Skogar, Vd Fremia, Sophie Karlsson, Ordförande Intressegruppen för assistansberättigade (IFA), Cecilia Blanck, Verksamhetschef Riksföreningen JAG och Per Nordenstam, Vd Sobona. Läs hela debattartikeln på SKR…