Skip to content

400 kronor. Nu.

En bilolycka. En stroke. Ett fall på jobbet. På några sekunder kan livet förändras. Och plötsligt kan personlig assistans vara det som gör att du fortfarande kan leva ditt liv på dina villkor.

Personlig assistans är frihet i praktiken: att bo hemma, jobba, plugga, vara förälder och bestämma över sin egen vardag. Men den friheten går inte att finansiera med högtidstal. Den kräver att staten faktiskt betalar vad assistansen kostar.

347,70 kronor. Det är vad staten betalar per utförd assistanstimme 2026. Det ska räcka till löner, arbetsgivaravgifter, rekrytering, vikarier, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Ersättningen höjdes med 1,5 procent.
Lönerna väntas öka med omkring 3 procent.

Glappet märks i verkligheten. Assistenten som slutar när lönen inte går att höja. Luckan i schemat ingen kan fylla. Föräldern som kliver in obetalt, långt efter pension, för att ingen annan går att anställa.

Det här är ingen marginell fråga. Nio av tio svenskar anser att personlig assistans är en viktig samhällsinsats. Var femte har egen eller nära erfarenhet av den. Sverige har redan bestämt sig. Politiken har inte.

Försäkringskassan ska lämna förslag på en ny modell senast den 1 mars 2027 – men den kan påverka ersättningen först inför 2028. Assistansen har inte råd att vänta. 

400 kronor per timme.
Sedan indexering, så att det här aldrig händer igen.

Det är inte ett överkrav. Det är vad som krävs för att återställa rimliga förutsättningar efter år av urholkning – oavsett vem som sitter vid makten.

Vi kräver tre saker

Återställ värdet med en engångshöjning som tar igen eftersläpningen – innan fler assistenter lämnar och fler familjer kraschar i glappet mellan schema och verklighet.

Håll löftet om indexering och koppla den till lönekostnadsutvecklingen. Index utan koppling till löner är bara ett ord.

Öppenhet och automatik: redovisa årligen gapet mellan schablon, löner och faktiska kostnader.

Vanliga frågor och viktiga fakta om personlig assistans.

Tecknade figurer håller upp skyltar som tillsammans bildar ordet ”Indexreglering”.

Klicka för att höra organisationerna argumentera för rimliga villkor:

"Förväntar mig en indexeringsmodell från regeringen innan riksdagsvalet"

Trots att schablonbeloppet bara höjdes med 1,5 procent är Sverigedemokraterna fortfarande en drivande kraft i assistansfrågan, menar Mona Olin, ledamot i socialutskottet. Att SD inte längre lägger kommittémotioner om stärkt assistans betyder inte att partiet släppt frågan, säger hon.
– Sverigedemokraterna… Läs mer: Assistanskoll

”Om timbeloppet alltid höjs 1,5 % får personliga assistenter aldrig samma förutsättningar för goda arbetsvillkor som övriga arbetsmarknaden. Förutom möjligheten till löneutveckling påverkas allt annat som kostar pengar, tex kompetensutveckling.”
Lia Scheding, ombudsman Kommunal
”Hur låga ingångslöner tycker regeringen att personliga assistenter ska ha? Eller ska vi avskaffa administrationen? Eller sluta att stötta våra anställda med handledning och utbildningen de behöver för att utvecklas och göra ett bra jobb?”
Cecilia Blanck, verksamhetschef JAG
”Regeringen skickar dubbla signaler. De vill stärka rätten till personlig assistans – men skapar inga förutsättningar för att satsningen ska kunna bli bra.”
Sophie Karlsson, ordförande IfA
”Vi tillsammans – assistansberättigade, assistenter och assistansanordnare – måste få regeringen att förstå! För att kunna få och ge personlig assistans av god kvalitet måste vi ha ekonomiska förutsättningar också.”
Henrik Petrén, branschansvarig Fremia
”Assistenternas arbetsvillkor behöver förbättras. Och regeringen behöver se till att det finns förutsättningar för arbetsgivarna att ge sina assistenter kompetensutveckling, stöd och goda villkor.”
Lars Lööw, statlig utredare